Om oss.

Den här sidan är tänkt att berätta lite vad vi som händer i vår familj runt våra hundar. Jag skall försöka uppdatera den så ofta jag kan men lämnar inga garantier. När sidan uppdaterats så kommer datumet att ändras så att ni kan se om något nytt skrivits in.

Om oss. Vi, och vi är idag Pia, Raymond, Sanna och våra hundar Nalle och Nikki bor i ett radhus i Huddinge. Vi har 2 söner varav Joakim bor i Gävle och Mattias i Huddinge. 2 döttrar, Emelie och Lisa som för tillfället jobbar och turistar i Australien. Dessutom ett hus i Skåne där vi försöker vara så mycket vi kan, tyvärr har det inte blivit så mycket på senare år mest p.g.a att tiden inte räcker till.

Nalle kom till vår familj i februari 2007, vi hade i december 2006 varit hundvakt till Nalle's pappa Eddie. Innan våra vänner köpte Eddie hade vi aldrig hört talas om en hundras som hette Coton de Tulear. Eddie gjorde verkligen bra reklam för rasen och eftersom vi visste att han skulle bli "pappa" i december 2006 så beslutade vi oss för att skaffa en egen liten "cotte" något som vi aldrig har ångrat. Från början var både Pia och jag inställda på att vi skulle ha en tik, jag hade tidigare en Golden Retriever hane som hette Ludde, saligen avsomnad 1996 så vi visste att alla stolpar var presumtiva kiss-stationer för hanhundar. Nu slumpade det sig på det viset att Eddie's valpar blev 2 hanar så vad skulle vi göra då ? Det räckte med ett besök hos uppfödaren Ewa Hallestrand, River Lake's kennel så hade vi bestämt oss. Vem kunde säga nej till en sådan liten goding ? Nalle's bror Hugo flyttade till en familj i Märsta. En del bilder på Nalle som liten finns ju som du kanske redan sett på vår hemsida.

Nalle's uppväxt. Under Nalle's uppväxt så var Pia sjukskriven så han blev verkligen mattes hund. Jag fick ta på mig rollen som fystränare och även ta hand om morronpasset så att Nalle kom ut innan jag åkte till jobbet. Den familj som har Nalle's pappa Eddie är en arbetskamrat till mig och jag kan nog säga att Nalle's lyckligaste ögonblick är när han får busa med sin pappa. De är lustiga de här cottarna, de kan leka i timmar utan att någonsin skälla på varandra, brottning där far och son turas om att "vinna" är deras favorit sysselsättning. De har verkligen roligt tillsammans. Vi har varit hundvakt till Eddie flera gånger, till båda hundarnas stora belåtenhet. Det blir säkert flera gånger, vi får se hur det går nu när vi har fått en "hundpolis" i vår Nikki.

Nalle's skada. Hela familjen skulle åka till Thailand den 6 december 2007, 2 dagar innan så skadade Nalle sitt högra bakben vid ett fall. Nalle's knä hade luxerat, Pia kunde dra knät rätt igen men vi var tvungna att åka till Bagarmossen för att kolla hur det stod till. Röntgen och smärtstillande för Nalle och sedan fick vi lämna honom till pappa Eddie's familj som hade lovat att ta hand om honom under tiden vi var i Thailand. Det kändes inte kul att lämna en skadad hund till dem men vad skulle vi göra ? Det gick dock bra och Nalle var mycket bättre när vi kom hem från Thailand. Nalle gick på sjukgymnastik i vattenbassäng för att stärka sina muskler och han blev bättre för var gång. Efter 5 gånger i bassängen så behövde Nalle inte sjukgymnastiken längre.

I början av oktober 2008 ringde Nalle's uppfödare Ewa Hallestrand och sade att en annan uppfödare som hon kände hade en tik som hade varit i 2 olika hem men som av olika anledningar inte kunnat bo kvar hos sina tidigare ägare. Tiken's ägare Karin Engerdahl, som vi träffat tidigare på en utställning i Skogås undrade om vi ville ta hand om tiken som hette Nikki som fodervärdar. Vi var lite undrande över hur Nalle skulle reagera över att få en tik i huset för vi ville ju inte att han skulle känna sig undanskuffad för att vi skaffade en ny hund. Karin var också väldigt noga med att tala om för oss att Nalle alltid skulle komma i första hand och det har faktiskt inte varit några problem. Vi tänkte att vi provar och ser hur det går. Efter en vecka hos oss så åkte vi till vårt sommarhus i Skåne, båda hundarna var med och det gick hur bra som helst. Nalle tyckte inte om att Nikki sprang ifrån honom under våra promenader nere på stranden, båda hundarna njöt verkligen och tyckte om att ha någon att busa med. Ibland blev vi dock lite "irriterade" på Nalle för han var så mesig och nästan hela tiden vek undan för Nikki för det är nog så att det är hon som bestämmer.

Nikki's rymning. Vi ställde ut Nalle på Stora Stockholm i december 2008. Den domaren tyckte vi inte om, Nalles päls var för sträv och sedan var huvudet lite för smalt ... Våran Nalle som var mycket vackrare än de finska cottarna som vann, tyckte vi i alla fall ! När vi var på väg hem så ringde vår äldsta dotter Emelie och stortjöt i telefonen, Nikki hade rymt hemifrån ! Nikki hade blivit utsläppt på vår baksida för att kissa och tagit tillfället i akt och börja leta efter oss och Nalle, sprungit ca 1 km ut på Huddingevägen där en röd bil plockat upp henne och åkt mot Flemingsberg. Det blev samtal till polisen och till Karin som vi nyss sagt hejdå till utställningen. Efter 1 timmes väntan fick vi ett samtal från polisen som sade att de fått en liten vit hund och undrade om det kunde vara våran, annars fanns det ju en tax också ... Vi fick prata med de som tagit upp Nikki i sin bil och de var villiga att köra hem henne till oss  bara vi förklarade vägen.  Bilen kom Nikki var jättelycklig när hon kom hem igen, fast så särskilt vit var hon ju inte. Ett stort tack till de anställda på Örby korttidsboeende som hade plockat upp Nikki och kört henne till polisen i Flemingsberg så vi kunde få tillbaka henne. Vi åkte över till dem med en stor julkorg !.

Nalle's operation. Under hösten 2008 tyckte Pia att Nalle blev allt sämre i sitt högra bakben som han ju skadade i december 2007. Vi ringde till Bagarmossen och beställde röntgen av hans ben, de konstaterade att Nalle's knä krävde en operation för att bli bra. Nalle opererades i mitten av december, det var svårt att hålla honom stilla efter operationen men vi tycker att han blivit mycket bättre, Nalle är nu mycket rörligare och är en lyckligare hund p.g.a han nu kan springa igen utan att få ont i sitt knä.

 Lite om hur vi tycker Nikki har hittat sin plats i vår familj. 2 gånger precis i början när Nikki kommit till oss så sprang hon bort när vi släppte ut henne. Det var dock inga längre rymningar utan vi kunde helt enkelt bara gå efter och hämta henne. Nikki tyckte inte om män, speciellt om de hade svarta kläder. Det gällde även mig ! Hon kunde ligga i min säng bredvid matte och när jag sedan kom in i sovrummet så morrade hon och skällde ut mig. Morrade och morrade förresten, hon viftade på svansen samtidigt ! De här beteendet är i stort sett borta nu och det har fungerat hur bra som helst för Nikki att "acklimatisera" sig hos oss. Vi har fått en hundpolis i familjen. Nikki tycker inte om att andra hundar bråkar utan då går hon emellan sist hon gjorde det när Nalle och Eddie lekte sade dock Eddie till henne på "skarpen" och då backade hon faktiskt undan.

Vad som hände med buren. Vår dotter Sanna var på Heron City i Kungens Kurva och tittade på bio med sin bästa kompis Amica den lördagen den 11 januari 2009. Pia och jag skulle hämta hem flickorna efter bio'n och samtidigt äta där innan vi åkte hem igen. Den 28/12 2008 hade Nikki börjat löpa och hon var mycket påflugen på Nalle som var måttligt intresserad i alla fall i början. Jag kan säga att vi hade ett sjå att hålla koll på hundarna vi ville ju inte att det skulle hända en "olycka" speciellt som vi inte ägde Nikki utan bara var fodervärdar. Under denna tid så fick Pia och jag ha skilda sovrum på nätterna för att hålla hundarna borta från varandra, vi försökte verkligen hålla koll på dem jämnt. På dagarna tog Pia med sig antingen Nalle eller Nikki till jobbet så att de var åtskilda åtminstone halva dagen. Den andra hunden, vem det nu var hade sällskap hemma antingen av mig eller Emelie den äldsta av våra döttrar, Lisa mellandottern åkte till Australien i mitten av september. Nalle visade faktiskt inget större intresse för Nikki förrän tisdagen den 7/1 2009 den dagen var den första då han försökte rida på Nikki , när vi märkte det så kunde vi inte släppa dem ur sikte alls. Dagarna gick och så kom vi då fram till den 10/1 ... Hur skulle vi nu göra ? Emelie var inte hemma och  vi skulle åka och äta middag, jo jag tog in den transportbur som vi använder i bilen och stängde in Nikki i buren ( smart ... ). När vi kom hem efter middagen så möttes vi i hallen av Nikki jättenöjd. Hundarna hade alltså med förenade krafter öppnat buren! Den kvällen till skillnad från den senaste veckans "oroliga" hundar så var både Nalle och Nikki helt lugna och trötta, de sov hela natten och jag tror inte de rörde på sig över huvudtaget. På söndagskvällen den 12 januari så kände vi att vi måste ringa till Karin och tala om vad som hänt. Karin tog det hela med ro och sade att vi fick tänka igenom om vi ville ha några valpar eller om vi skulle ge Nikki en abortspruta.  Efter att jag avslutat samtalet med Karin så gick jag ut i köket då jag hör Nikki gnälla till, jag gick in i vårt sovrum och där stod de Nalle och Nikki ända mot ända! Pia och jag satt med hundarna i 20 minuter innan de kom loss från varandra, ja nu var vi i alla fall säkra på att de parat sig. Senare på kvällen var deras beteende likadant som kvällen innan, de var helt slut. Vi var ganska så snart säkra på att vi ville ha Nikki som vår hund och vi hade talat så smått om valpar men inte förrän om 1 år. De eventuella komplikationer som kunde uppstå efter en abortspruta var så pass allvarliga att vi beslutade att låta Nikki behålla valparna. Den 12 februari var vi på Bagarmossens Djursjukhus och fick då veta att Nikki bar på minst 3 valpar  och där är vi idag, sista dräktighetsveckan. De 63 dagarnas dräktighet tar slut fredagen den 13 mars, men vi tror att Nikki kommer att föda valparna den 11 mars. Nikki är numera vår hund för vi har köpt henne från Karin. Både Ewa Hallestrand  och Karin Engerdahl samt deras familjer har varit till stort stöd för oss under Nikkis dräktighet, tack för all er support !

Jag har ju alldeles glömt bort att skriva. Valparna föddes den 11 mars på kvällen och det var ju nästan som att vara med när vi fick Sanna. Nikki klarade av födslarna bra men den sista valpen som vi kallar Lilla svart fastnade när hon skulle komma ut men det löste Pia och Karin jättebra. Nu har vi haft valparna i 14 dagar och det är kul och intressant att se hur de växer för det gör de verkligen. De föddes med en vikt på runt 200g och nu efter 14 dagar så väger de ca 670g. Svart öppnade sina ögon efter 11 dagar och hon var först. Sedan kom Vit och sist Brun. Jag skall försöka skriva lite oftare men det är svårt att slita sig från valparna.

Tiden går och nu är det påsk. Vi är i Skåne och firar påsken i vårt hus på Österlen. Bilresan med valparna gick utan missöden. Nikki och valparna reste i buren och Nalle låg i sin korg i baksätet med bilbälte och allt. Valparna har nu börjat att äta hundmat så smått, Nikki ägnar dem inte lika mycket tid som förut så vi har fått börja mata dem med oxfile, a-fil och valpfoder. Små portioner till att börja med så att deras små magar får vänja sig sakta. Valparna håller oss vakna på nätterna för Nikki vill inte ligga hos dem och de vill inte vara ifrån mamma och då gnäller de och gnyr till antingen Nikki, Pia eller jag går upp till dem och klappar dem en stund så att de somnar. Alla har nu passerat 1100g och igår på längfredagen blev de avmaskade för andra gången. Lilla Svart har fått tänder, de började komma fram i onsdags den 8/4. Vit och Brun har nu också fått sina små "bissingar" som är sylvassa och det kliar säkert i deras munnar för de vill gärna ha något att bita på. Som tur var så fick ju valparna påskpresenter att bita på "av "mormor" Karin. 

Igår den 15 april så fick vi tillbaka registreringspappren från SKK. Till vår besvikelse så fick valparna inte de långa fina namn som vi hade kommit på p.g.a att vi inte fått vårt kennelnamn godkänt. I stället så får vi skriva här vad de skulle heta:

Tråkigt att vi inte kunde få ge valparna de namnen.

Den 21 april blev det klart med nya ägare till alla våra valpar. I och med att 2 av dem Albin = Malte och Angelique = Nikita skall bo nära oss här i Huddinge och Angelo = Milton skall bo på Kungsholmen så hoppas vi kunna följa dem när de växer upp och att vi skall få många foton av deras nya ägare så att webben kan leva vidare.

Nu är det den 9 maj det är inte klokt vad tiden går. Nu har Milton flyttat hem till Pernilla och Martin och den 13/5 så flyttar Nikita till våra grannar Annelie och Bengt som skall vara fodervärdar för henne. Malte skall bo kavr hos oss tills dess att skolan slutar i början på juni. Vi har fått namnet NalleNikkis på vår kennel, nu återstår bara en publicering i Hundsport och att ingen klagar på namnet. Alltså fick vi inte heta Kennel Ascard, men det gör inte så mycket. Jag hade ambition att försöka hålla webben uppdaterad med bilder och inlägg i dagboken men tiden har inte riktigt räckt till. Biilderna har blivit uppdaterade men dagboken har det inte varit så bra med. Både Pia och jag har lärt oss jättemycket under den här tiden och det var nog inte vår sista kull.

7 juni. Nu har alla valparna lämnat oss och det är onekligen lite tomt. Vi har ju Nikita på nära håll och henne ser vi ju nästan varje dag. Vi hoppas att vi ska få träffa de andra valparna också. Vi skall ta hand om Milton ett par dagar i juli, det skall bli kul att se hur han utvecklats sedan han lämnade oss. Under sommaren så kommer vi inte att uppdatera webben så många gånger, vi får se hur det blir. Trevlig Sommar !

26 juli. Ja inte blir det mycket skrivet ... Den 1/7 fick vi klart med vårt kennelnamn, det sista alternativet som vi skrev nämligen Nalle-Nikkis ! Vi skall ställa ut både valpar och föräldrar på Östnora utställningen den 22/8 och efter det skall vi åka till Stora Cotte träffen den 29/8. Vi kanske syns där ?

26 augusti. En månad sedan sist jag skrev något. Östnora utställningen gick jättebra för våra valpar, alla var med och fick fina omdömen allihopa. Nikita var lite blyg och ville inte gå när det var hennes tur i ringen, med lite hjälp så ordnade det sig. Dagen började annars med ihållande regn ocg mycket väntan, det tog lit längre tid än vi tänkt oss, men med tanke på resulatet så kan man ju säga att "Den som väntar på något gott väntar inte för länge !" Milton blev BIR valp och sedan 2:a i BIS för valpar ! Det var en kul avslutning på dagen.

11 januari 2010. Vart har tiden tagit vägen, skall man ha en web så får man ju se till att hålla den uppdaterad. Nu har det i och för sig sina förklarningar men det vet  ju inte de människor som undrar varför inte vår hemsida uppdateras. Både Pia och jag har haft en väldigt turbulent tid på våra respektive arbetsplatser och som om inte det räckte så har jag haft stora problem med mitt vänstra knä som så småningom resulterade i att jag blev opererad och fick en helt ny led i mitt vänstra knä. Nu under min sjukskrivning har jag äntligen hittat tid att uppdatera våra web-sidor. Jag ber om ursäkt till våra besökare, om vi har några kvar. Jag skall försöka bättra mig.

7 februari 2010. Igår hade vi valpträff, det var riktigt kul.Tänk att våra små valpar på mindre än ett år vuxit sig så stora och vackra. Vilka Cottar ! Om du vill se bilderna från valpträffen så finns dom här: Valpträff . Malte, Milton och Nikita skall få kusiner i dagarna. Nikki's syster Nellie skall ha valpar i veckan som kommer. Vi håller tummarna Karin !

25 mars 2010. Äntligen börjar man tro att det kommer en vår ... En riktig vinter har ju i och för sig varit kul och hundarna har njutit av snön. Nikki fick problem med nacken och fick gå till vetrinären, kanske hade hon blivit kall. Hon fick låna vinterjacka av gammel matte Karin och medicin av veterinären och sedan var hon OK igen. Vi har varit och besökt Nellie's valpar hos Karin, vilka sötnosar de är. Hoppas att Ronja och Birk kommer till bra familjer. Jag har lagt in bilder i vårt nya Bildgalleri, betydligt enklare att lägga in bilderna där.

1 juni 2010. I söndags den 31 maj var vi på utställning i Österbybruk. Både Nalle och Nikki fick fina omdömen men tyvärr räckte det inte för att få tävla vidare. Vi försöker igen i Alfta den 18/7.

7 september 2010. Sommaren har gått och vi har varit flitiga med utställningarna 18/7 i Alfta, Norrköping den 22/8 och så då slutligen den 4/9 i Högbo där Nikki fick sitt 3:e cert och därmed blev svensk champion ! Tänk att även vi har fått en champion !!! Även om vi hela tiden ansett att både Nalle och Nikki är våra champions så var det jättekul att Nikki fick sin "titel". Den 28/8 var vi på stora cotte-träffen hos familjen Adamsson i Söderköping, minst lika trevligt som förra året om än lite färre "cottar" med ägare. Nalle och Nikki har varit hos "tandläkaren" och tagit bort tandsten, nyttigt men inte populärt. 

28 December 2010. Snö, snö och åter snö. Vi är i vårt hus i Skåne. Hundarna har det jättesvårt att gå när det är så här mycket snö och tassarna blir fulla med snö och is, Nikki gillar det inte ! På Stockhoms mässan fick både Nalle och Nikki fina betyg med tyvärr inga cert. Vi hade "handler" till Nalle och Nikki ! Kicki visade båda hundarna på ett utmärkt sätt, tack för det Kicki !!! Nikki tävlade för första gången i champion-klassen och fick se sig besegrad av "svärmor" för det var Nalles mamma Madame som vann med Nikki på andra plats och Nikkis syster Nellie som trea. Nu går vi och väntar på att Nikki skall börja löpa så att vi får ta en kull till på heen med Nalle som "pappa". Om allt går som vi tänkt så blir det valpleverans i mitten av april, spännande ...

Design och copyright Kennel Nalle-Nikkis ©